Kortprojekt. Gästprofessor Kimmich vill se hur vi arbetar. Två veckors plåtande av i princip vad som helst och nästan daglig återkoppling på kontaktkartor och urval. Bra, nyttigt. Det ger Kimmich en chans att upptäcka våra små hang-ups samtidigt som det ger oss en chans att se vad vi behöver jobba på, vad vi behöver mer av.

I måndags vaknade jag så utan en tanke på vad jag skulle visa för bilder på måndag eftermiddag. Började ringa en bilskrot. De ville inte ställa upp. Ringde den andra bilskroten. Den chefen skulle komma tillbaka 13 (när vi skulle sitta som tända ljus i skolan med 300 bilder och 8 utvalda). Så jag åkte till Sundsbruk, mitt favoritställe i hela Sundsvall. Av någon skum anledning. Men ja, åkte dit. Snackade med några gubbar och en tant som satt på en stol mitt i vägen. Hon chillade i solen. En av gubbarna tipsade om att det var biljardspel på seniorboendet. Gick dit och plåtade. Så nu är jag fast där under de här två veckorna. Vad grejen är vet jag inte riktigt ännu, bara hänger runt och plåtar en massa pensionärer. Men det är kul, skönt att vara igång. Och bra feedback från Klass och Kimmich om dagarna.

Här är några bilder från projektets första dag, måndag.