Om femton timmar står en taxi och väntar för att ta mig till Pulkovo 2, utrikesterminalen. Jag lämnar St. Petersburg och ja, det ska bli förbannat skönt att komma hem. Men jag kommer sakna det här stället. Känns som att jag just börjat bli varm i kläderna. Språket faller på plats, och saker börjar liksom fungera normalt.

Satt på Nevskij idag, mitt i folkvimlet, och stirrade ganska apatiskt framför mig. Insåg att det här kommer jag inte se igen på länge. Var påväg hem egentligen, men det slutade med att jag gick fram och tillbaka några vändor, bara såg mig omkring, lyssnade, njöt. Jag kommer åka tillbaka, den saken är säker.

Nu är väskan packad, förutom det där sista som man behöver på morgonen. Övervikt blir det garanterat. Som tur är är Rossiya ganska trevliga på det sättet, övervikt är billigt.

Valde bussen påvägen hem. Den går sakta och är trång. Men då fick jag en chans att åka igenom stan en sväng till. Kände mig lite som tjejen på bilden. Killen med Beretta-tröjan här under var ju helt klart lite hårdare.