Går ofta runt med kameran i näven och försöka hitta bilder på gatan. Det kan det få mig att gå långa omvägar, se nya, otippade ställen och ibland träffa någon skön lirare. Det är sällan folk ens reagerar, och det har aldrig hänt att någon blivit riktigt förbannad. Visst, en del ser lite misstänksamma ut, men det är bara att köra på och inte försöka dölja vad man håller på med. Ju sämre väder det är, desto roligare är det. Ett ösregn eller en snöstorm gör sig alltid bra på bild… Vad ska jag med bilderna till då? Inte vet jag. Ingenting. Men det är ett skönt sätt att slappna av på, bara gå runt, hamna där man hamnar, och ta lite bilder. Man funderar inte så mycket.

Basketbilden nedan är en skön, random grej. Jag och Robin var på jakt efter ett stort fabriksområde vi hört skulle vara tufft. Gick in i lite gränder och bakgator i de mindre fina delarna av Petersburg, och stöter på två lirare som la lite straffar. Tog någon bild och frågade om de visste var vi kunde ta oss in till fabriksområdet. Väl där så snackade vi med en vakt, och som vanligt här så ska man upp till högsta hönset för att få svar på något. Och Dokument ska man ha. Leddes så småningom upp till ett suspekt kontor där de satt två dudes (MAFFIA, utbrast Robin efteråt), med ett stort gammalt porträtt av Stalin på väggen. Det såg ut som att tiden stått stilla både på fabriksområdet och i kontoret… Jag förklarade vad vi ville, plåta gamla byggnader, och flashade mitt Dokument (presslegget). Men nej, det ville sig inte den här gången. Det var farligt, sa de. Så det var bara vända ut på gatan igen. Och lägga ännu en slumpmässig händelse på minnet.

Förövrigt så satte hon straffen. Killen med ciggen som stod bredvid gömde sig bakom hörnet när jag tog bilden, synd.